Share the post "Ordlista på Sjötermer: Allt du behöver veta till båtsemestern"
Har du nyligen upptäckt hur kul det är att segla och vill lära dig mer? Eller ska du ut på en segelsemester på sjön och vill hänga med på snacket när dina segelentusiastiska vänner slänger sig med termer du inte har helt koll på? Sjötermer är mer än bara facktermer för de som jobbar på sjön. Båtfolk och vi som älskar segling och livet till sjöss, precis som många andra starka kulturer, har ofta ett specifikt språk och sätt att kommunicera. Nautiska termer handlar i grunden om kommunikation, och god kommunikation banar vägen för god segling. Därför har vi satt samman en ordlista på sjötermer, så att du inte behöva tveka för att ta tampen från durken och gå till fören och lägga den kring pollaren på styrbord sida.
Vill du vara ännu mer förberedd kan du läsa vår guide till de grundläggande knoparna. När du lärt dig både knopar och sjötermer kommer du vara mer än redo att ge dig av på en båtsemester.
Lista på de grundläggande sjötermerna:
Till och börja med kan vi gå igenom de grundläggande termer som används för att mäta, beskriva, och som kommer att vara relevanta oavsett vilken båttyp du är ombord på. När det kommer till sjötermer kan det också handla om vilka ord man inte använder. Såsom snöre, på en båt heter det lina, rep, och tamp.
Ombord på en båt används heller inte höger och vänster. Detta kan verka krångligt, men i de snabba situationer som kan hända till sjöss finns det inte tid för att reda ut om det var ditt eller mitt höger du menade. Istället används babord och styrbord.
Babord: Med ansiktet i färdriktning är babord till vänster, och markeras med den röda lanternan.
Styrbord: Med ansiktet i framåt i färdriktning är styrbord till höger, och markeras med grönt. Detta är enklare att komma ihåg ombord på en motorbåt, då styrbord helt enkelt är den sidan av båten du styr från.
Fot: Av tradition används inte metersystemet för att beskriva hur lång en båt är, utan istället används fot. 1 fot = 30,48 cm. Som tur är har de flesta av oss mobiltelefoner och kan snabbt kolla upp för att slippa huvudräkning.
Sjömil: Till sjöss räknas avståndet i sjömil och inte kilometer. 1 sjömil = 1852 meter.
Knop: kan antingen syfta till de nautiska knutarna, eller för att mäta hastigheten. När det kommer till hastigheten är det sjömilen som ligger till grund för hur det räknas. 1 knop = 1 sjömil/timmen = 1,852 km/timmen.
Vad är vad på en båt?
Akter: Också känd som båtens bakdel.
Akterhack: Syftar till det förvaringsutrymmet i akter, och är något som de flesta segelbåtar har. Ett praktiskt ställe att ha draggen, fendrar eller tampar redo för när du ska lägga till.
Akterut: används för att ge riktningen, “gå akterut” innebär helt enkelt att du ska flytta dig bakåt i båten.
Bom: Den stång som är fastmonterad i masten och som spänner ut den nedre delen av seglet. Justeringen av bomen används också för att anpassa seglen efter vind och önskad kurs.
Durk: Betyder golvet på båten.
Dragg: En specifik form av ankare. Var noga när du ska lägga till i gästhamnar, och håll utkik för de skyltar som talar om huruvida det är tillåtet att använda dragg eller inte.
Ekolod / Plotter: Ekolodet används för att mäta havsdjupet under båten, men det kan också användas för att hitta fisk. Ekolodet kan antingen vara en del av, eller separat från Plottern. Men plotter är den GPS som används på sjön. Trots att det ofta är bra rekommenderas alltid att kunna följa ett sjökort för att alltid vara på den säkra sidan. Plotter kan också kallas för sjökortsplotter.
Fall: Det är den tampen som används för att hissa segel. Fallet kommer därmed förmodligen vara den första tampen du lär dig namnet på.
För: Fören är fram på båten.
Förpik: Syftar till det utrymme som är allra längst fram i båten.
Försegel: Som namnet avslöjar är förseglet det segel som är längst fram på en segelbåt. Kärt barn har många namn, och förseglet kan vara av en mängd olika typer. En vanlig typ är en rullfock, som innebär att du kan dra ut det från sittbrunnen och att det helt enkelt går att rulla ihop. Förseglet kan också vara självslående. Det innebär att det kan “slå över” till andra sidan av båten när vinden ändrar riktning, istället för att du behöver reva hela seglet och sedan hitta det på andra sidan manuellt.
Kapell: Det tyg som skyddar sittbrunnen mot det värsta regn och vindarna, helt enkelt din bästa vän under de svenska regninga sommrarna.
Pollare, Knap: Detta är exempel på några av de många olika anordning att fästa linor och tamparna i. Du kommer snabbt att lära dig efter de första gångerna som du har lagt till.
Reling: Det “staket” som går kring däcket på båten kallas för reling.
Rokult: Den pinne som används för att styra segelbåten. Idag är det många nya båtar som har en ratt istället, dels för att det är lättare att lära sig men också för att det känns lyxigare. Rokulten har istället den fördelen att den ger en bättre känsla för styrningen, tar mindre plats på mindre båtar, och att det är lättare att använda autopilot.
Sittbrunn: Sittutrymme som inte är under däck.
Storsegel: Storseglet är det segel som sitter på masten riktad mot akter, alltså på mastens “baksida”. På vanliga segelbåtar är det helt enkelt det största seglet.
Lista på termer för segling
Så, du är nu på segelbåten och har en skeppare som entusiastiskt vill visa dig hur allt går till och seglingens alla konster. Men, vad innebär vilket begrepp? Här kommer listan på de sjötermer som är specifika för segling.
Beslå: Att beslå innebär att du sätter fast seglet efter att du har ‘tagit ned’ det.
Falla: Detta handlar om den position som båten har i förhållande till vinden. Du kan ‘vända upp’ mot vinden, och tvärt emot innebär ‘falla’ att du vänder bort båten från vinden.
Gira: Att gira innebär helt enkelt att båten svänger för att ändra kurs.
Gippa: Precis som gira innebär gippa att du svänger båten, men när du gippar är det specifikt för att svänga undan vinden.
Kryssa: Att kryssa är en specifik seglingsteknik som tillexempel används när vinden kommer från det håll du skulle vilja ta dig. Att kryssa innebär att du då seglar i ett sicksack-mönster. Varje gång du gör en vändning enligt mönstret, kallas det för att “slå“, alltså att vända segelbåten genom vinden.
Lovart: Det är den sidan på båten som vinden blåser in mot.
Lä: Lä-sidan är helt enkelt den sidan av båten som inte är lovart. Läsidan är alltså den sidan på båten som vinden inte blåser in mot. Ska något kastas i sjön, rekommenderar vi starkt att det sker från lä, annars kommer det endast att blåsa tillbaka på dig själv.
Mojna: Det är när vinden avtar och blir svagare.
Reva: Att reva segel innebär inte alltid att du tar ned dem helt. Om det är starkare vindar kan man reva segel och på så sätt minska segelytan. Detta leder ofta till att det lutar mindre, vilket kan vara skönt om man är nybörjare.
Skot: Skotet är den tamp som används för att bestämma rikning på seglet.
Skota: Innebär att du ändrar på skotet för att göra en förändring i riktningen på seglet.
Slacka: har också med skotet att göra och innebär specifikt att du släpper på skotet för att göra det mer slakt. Detta kan vara ett sätt att få seglet att “fånga upp” mer vind, om vindarna inte är så starka.
Slagsida: När segelbåten lutar kraftigt, även när det är pågrund av läckage eller att lasten lagt sig på en sida, kallas det för slagsida. Att det lutar kraftigt kan vara något som oroar innan man är van vid segling, men det är något som går att justera med hur mycket segel som är uppe, och hur båten är placerad i förhållande till vinden.
Veja: Att veja innebär att du girar för att båten inte ska fortsätta i en kollitionskurs.
Känner du dig redo för att följa med ombord och upptäcka världen? Letar du efter nya resmål för din nästa segelsemester? Här finns en lista på nya platser att upptäcka på din nästa Svemester, eller varför inte åka till medelhavet och Dalmatiens kust i Kroatien?
