Share the post "Möt Sjöräddningssällskapet – Sveriges livräddare"
Sjöräddningssällskapet har räddat tusentals liv och båtar på svenska hav och sjöar sedan 1907. De består av 2400 frivilliga sjöräddare som kommer till undsättning på vattnet oavsett om det gäller en räddningsinsats, sjuktransport eller motorhaveri – dygnet runt, över hela Sverige.
Hur går utryckningen till? Hur blir man en frivillig sjöräddare? Vad kan man själv göra för att känna sig trygg på vattnet? Click&Boat träffade Adam Goll Rasmussen som har varit frivillig sjöräddare i ca 20 år och nu arbetar som räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet, för att få svar på alla frågor!
Till att börja med Adam, hur ser din roll som räddningstjänstansvarig ut?
Att vara räddningstjänstansvarig är en ganska bred roll kan man säga. Jag jobbar med det som händer före insatser, efter insatser och även ibland under insatserna för att det ska flyta på så bra som möjligt.
Jag skapar operativa förutsättningar och samverkar mellan olika aktörer, som att ta emot larm från sjöräddningscentralen.
Spännande! Och hur länge har du jobbat inom den här branschen?
Jag har varit frivillig sjöräddare sedan 2003 och har utbildat mig till sjökapten. Jag har jobbat till sjöss på stora fartyg i 10-12 år tills jag tröttnade på det och vill göra nått som är kul – det här är kul!
Kan vem som helst bli frivillig sjöräddare?
Ja, och det hela är ganska enkelt. Så länge man är fullt frisk kan man bli frivillig sjöräddare. Man ska klara av att simma 200 meter och kunna simma med att livrädda 50 meter. En frivillig sjöräddare ska ha mycket tid, vara engagerad och intresserad. Uppfyller man det så kan man bli sjöräddare och då går man vår utbildning.
De frivilliga sjöräddarna har oftast ett huvudsakligt jobb vid sidan. Jag till exempel jobbar ju som räddningstjänstansvarig men utanför arbetstid är jag frivillig sjöräddare.
Att vara frivillig sjöräddare är en obetald tjänst men det framgår att denna roll kommer med enorma förmåner.
Betalningen är att man får hjälpa andra. När man har hjälpt andra från en säker död så knyter man an till varandra i den situationen och man får uppleva det fina i det. Ena dagen får man rädda liv eller bättra förutsättningarna för överlevnad, andra dagar hjälper man en familj som har fått batteritorsk.
Har du varit med om någon speciell händelse i den här rollen som gjorde extra starkt intryck på dig?
Jag har ju kört sjöräddningsbåt i 18 år och har varit med om många insatser genom åren. Jag har med mig både negativa och positiva händelser som berör mig. Det kan vara allt ifrån drunkningsolyckor som har haft dåliga förutsättningar från början och därför slutat dåligt. Sedan har det även inträffat solskenshistorier där man har lyckats rädda någon.
Sjöräddningssällskapet rycker ut
Adam förklarar att det finns tre huvudsakliga typer av utryckningar:
- Räddningstjänst
Denna instans rycker ut när det finns ett hjälpbehov och då någon är i nöd. Det kan till exempel vara då någon har drivit in sin båt mot klippor eller det sker en drunkningsolycka på en badstrand.
- Sjuktransport
Inom sjuktransport kör vi allt mellan himmel och jord, det kan vara allt från att hämta covid-smittade personer till att hantera hjärtstopp.
- Förebyggande utryckning
Det vanligaste vi rycker ut på är någon form av maskinhaveri kan man säga. Där finns det mycket som båtföraren själv kan titta på i förebyggande syfte, som att till exempel ha koll på båtens tekniska system. Sedan kan man ju alltid åka på grund, det är ju sånt som händer. Man kan motverka det genom att bara köra båt där man vet att det är tryggt att köra.
Det som skiljer Sjöräddningssällskapet åt från andra instanser är bland annat att ni inte är statligt involverade, utan kan bedrivas tack vare donationer och medlemskapsavgifter. Stämmer det?
Det stämmer bra det. Vi varken får eller tar emot pengar från staten utan vi styr oss själva i samverkan med de övriga aktörerna.
Pengar som kommer in från våra 140 000 medlemmar täcker våra driftkostnader, reservdelar, bränsel, målning av båten och allt sånt där. Ska vi till exempel bygga en ny båt så tar vi inte från driften utan dessa byggs tack vare donationer från privatpersoner eller företag.
Men, det är de frivilliga sjöräddarna som står för de största donationerna i form av tid och engagemang.
När frivilliga sjöräddare rycker ut på förebyggande uppdrag så är det i första hand medlemmar av Sjöräddningssällskapet som hjälps. Men, det råder undantag.
Att vara medlem av Sjöräddningssällskapet är den billigaste säkerheten man kan ha ute till sjöss. Då vet man att det kommer en sjöräddare med utrustad sjöräddningsbåt och hjälper dig om motorn slutar fungera eller liknande.
När det är fara för liv och gäller sjuktransporter gör vi ingen skillnad på om man är medlem eller inte, utan då får man hjälp oavsett.
Du nämnde att Sjöräddningssällskapet bygger sina egna båtar, vad är det för specialbyggda båtar?
Båtarna är designade för fartområden och det har inget med fart att göra, utan snarare med väderförhållanden. Vi bygger ju båtar så att de kan verka i alla väder. Det gör att de är väldigt utrustade.
Våra båtar byggs för att de ska vara robusta, de ska sätta näsan i berget och de ska klara en grundstötning och inte ta in vatten. Vi ska hjälpa folk på ställen där man normalt inte kör båt, för att folk har hamnat fel.
Larmet går
Adam förklarar hur det går det till när någon ute på vattnet larmar efter hjälp:
- Om man ska få hjälp så fort som möjligt när man bedömer att man är i ett kritiskt läge och det inte finns någon i närheten som kan hjälpa en, så får man ringa 112. Det bästa sättet är att ringa via 112-appen så att SOS-operatören får den den exakta positionen om vart den behövande befinner sig.
- När den som hör av sig befinner sig på hav/sjö så börjar en intervju med SOS-alarm och då kopplas automatiskt flyg- och sjöräddningen in som medlyssnar/eller tar över intervjun.
- Om de gör en bedömning att det är en fara för liv, så larmar flyg- och sjöräddningen i sin tur till Sjöräddningssällskapet.
- När larmet går så piper det i personsökarna till de frivilliga sjöräddare. De går då på båten och får informationen om personen som ringt in och får veta vart någonstans personen befinner sig. Räddarna ger sig ut i högsta fart med sjöräddningsbåten för att bogsera ut personen från det farliga området.
Hur ser fördelningen ut bland alla hjälpinstanser?
Vi hjälper alla som behöver hjälp till sjöss. Det finns några olika grundaktörer som hjälper till med sjöräddning och det finns dessutom olika SAR-nivåer (Search and Rescue). Där har man då resurser inom sjöräddning som dyker upp beroende på tillgänglighet. Sjöräddningssällskapet ligger i den högsta nivån som har planerad beredskap året runt.
Det finns andra aktörer som kustbevakningen som hjälper till i den omfattning som båtar behöver.
Är det till exempel en stor färja som är i nöd så har man ju olika förutsättningar för att hjälpa till. Vi kan ju inte bogsera båten men då kan vi istället evakuera människor. Det första vi gör i sådana lägen (när det handlar om stora färjor) är att evakuera sjuka människor.
Adams 8 tips på vad du själv kan göra för att känna dig tryggare i din båt.
- Ha kunskap om det mest grundläggande, som att känna din båt.
- Se till att du har fullt bränsle och ha koll på när du behöver fylla nästa gång.
- Håll rent och snyggt i båten, framförallt vid maskineriet. Sådant kan förebygga brand och oljeläckage.
- Var förberedd med flytvästar och ha varma kläder ombord.
- Det är även viktigt att ha en telefon som man kan larma med om man behöver hjälp. Man kan också ha en VHF-radio för att kunna tillropa andra båtar.
- Sjökortet visar inte heller alltid exakt rätt position, då kan det bli fel på kartan, så var uppmärksam på det. Man bör även ha goda marginaler när man kör och visar hänsyn i farleder.
- Det är viktigt att man har koll på sjövägsreglerna.
- Om man köper en ny båt är det viktigt att man tar sig tiden och övar på att lägga till där det är lugnt och stilla, så man vet hur man ska göra när det blåser lite mer. Då blir det mycket roligare att vara ute på sjön också!
Vill du också bli en räddare i nöd ute på svenska hav och sjöar? På Sjöräddningssällskapets hemsida kan du läsa mer om hur du blir frivillig sjöräddare, medlem eller hur du donerar en slant för att de ska kunna fortsätta sin viktiga verksamhet.
PS, vill du vässa dina kunskaper om sjötermer och begrepp? Isåfall kan vi på Click&Boat rekommendera dig att ta en titt på vårt tidigare inlägg Ordlista på Sjötermer.
